Vårtecken

Denna fina bild tog jag förra helgen när vi hade besök från fastlandet. Det var mamma, Kjell, Hanna, Jonas och Ella som hälsade på. Det som är bra när folk kommer och hälsar på är att vi tar oss tid att åka på sightseeing och att gå på fina restauranger, ja sådant som man inte unnar sig annars. Det var en väldigt trevlig och lyckad helg även att det det var lite kallt vid utflykten på söndagen. Ella är så himla söt och rolig och underhöll oss alla hela helgen. Mycket sömn blev det inte men det har vi tagit igen vid det här laget.

Ute började det bli fint väder och solen sken och jag tog denna underbara vårbild men vad hände...jo dagen efter snöade det och blev vinter igen med minusgrader och sura miner vart man än vände sig. Jag lovar att vädret kan verkligen få folk att bli deprimerade. Men nu tror jag att våren är på väg igen. Snön har försvunnit och häromdagen var det 12 grader varmt och sol. Fast det är många som tvivlar och tror att det kommer ett bakslag till innan det blir vår. Vi får väl se jag håller tummarna för att det är nog med snö nu och att det bara kommer att bli bättre och bättre.

Mattias tror att det någon förbannelse som har drabbat oss när det gäller snö. Bara för att vi har en trädgård som behöver göras iordning envisas det med att komma snö varje gång vi har planerat in något. Denna helg som gick är första gången det inte gått snett i planerna så nu har vi kommit igång med alltanbygge. Eller vi...jag har inte byggt något alls jag tittar mest på och berömmer och har kökstjänst, det vill säga serverar mat och fika. Mattias och Marcus är så himla flitiga när de kommer igång det är nästan läskigt. Så nu är stommen till altanen uppe och snart är nog den "lilla" altanen på 90 kvadrat färdig så till sommarn kan vi ha dans och svänga våra lurviga.

Fattigbloggen

Jag brukar varje dag vara inne och läsa på fotbollsfruns blogg. Jag tycker att hon för det mesta är rolig, smart och lite kaxig och kan komma med lite oväntade råa kommentarer. Men jag gillar att överraskas. Nu har hon rekomenderat en blogg som hon garanterat kommer att följa och nu även jag efter att tagit en titt på den. Den heter Fattigbloggen - går det att leva på socialbidrag? du kan hitta den på denna adressen: http://blogg.aftonbladet.se/30258

Den är verkligen jätte intressant och man får sig verkligen en tanke ställare på vad man gör av sina pengar. Både jag och Mattias har konstaterat på sista tiden att vi är mer ekonomiska än någonsin men även om vi inte gör av med så mycket pengar på onödiga saker så tycker vi båda att vårat matkonto kanske är lite väl stort. Fast å andra sidan så kan vi inte komma på något som vi kan göra för att få det att sjunka så himla mycket. Vi lagar nästan all mat hemma och försöker att tänka ekonomiskt vid val av måltider.

Det har svidit lite i plånboken att gifta sig men det var värt det. Men det finns inte ett öre kvar på sparkontot vilket är lite tråkigt nu när vi vill göra iordning i trädgården. Allt måste planeras efter när vi får lön och inte ens då går det alltid ihop för att i slutändan kostar allt så himla mycket mer än vad man tror. Har vi räknat med att något ska kosta några tusen får man alltid lägga till någon tusenlapp för oförutsedda saker som man inte räknat med eller tänkt på innan. Nu ska vi dessutom börja bunkra saker till bebisen. Fast det är ett kärt besvär men det är synd att allt måste kosta pengar. Tänk om man bara kunde leva på kärlek!

Konstig purjolök....

Lite vardagshumor
...eller inte!!
Jag och Mattias använder oss av själscaning. Jag tycker det är en av de bästa uppfinningarna som gjorts. Jag får springa omkring och skjuta på prislappar och Mattias drar kundvagnen och plockar ner varorna i påsar. Mattias tycker det är skitdumt att bröd och sådant är i början för han får alltid lägga det brevid kassarna för annars skulle de vara platta som pannkakor när vi kommer hem. Mjölken borde vara först...men det är väl inte så smart för tar man väldigt lång tid på sig...som vi gör så hinner väl mjölken surna innan vi är hemma. Det bästa med självscaning är att man kan hela tiden se hur dyrt det blir innan man kommit till kassan. Inte för att det är roligt att se hur dyrt det blir men innan självscaning fanns höll jag alltid på att tappa andan i kassan när man insåg att lite mjölk och bröd skulle gå på 400 kr. Nu vet man exakt vad allt kostar så när man kommer till chipsen och godiset vet man ungefär hur mycket transfetter man kan ta med sig hem.

Det som kan vara lite irriterande är dock alla klisterlappar som blir av att köpa frukt och grönsaker. De sitter ju aldrig fast på frukten eller grönsaken utan fastnar på allt annat och fastnar i påsarna. Som pytt i pannan som blev en purjolök för 9 kr. Eller var det kanske jag som fuskade....billig pytt i panna! Jag och Mattias har faktiskt råkat åka dit två gånger för fusk!! Ja inte medvetet. En gång snodde jag en tvål. Var lite trött och virrig och hade inte tid att vänta på att Mattias skulle säga om tvålen var bra eller dålig så jag stoppade ner den utan att scana. Aja baja!! Andra gången så hade vi köpt 2 Loka. En hallon och en päron, men jag hade scanat in 2 hallon. Inte en aning hur det gick till, men jag betalade ju fortfarande rätt pris fast jag hade scanat lite fel. Tänk alla andra gånger vi har gjort fel men inte åkt dit!!

Ny och fin fondvägg

När vi skulle välja tapeter till vårat nya fina hus kunde vi få välja till fondväggar i alla rum för en liten summa pengar. Men vi valde att inte göra några fondväggar för vi tyckte det var så svårt att innan veta hur det skulle se ut i huset och hur vi skulle möblera. För det känns lite som så att när man väl satt upp en fondvägg är man lite tvungen att möblera efter den sen. Så vi valde ganska så enkla tapeter med tanken att vi kunde göra någon fondvägg lite senare när vi bott in oss.

Nu tyckte Mattias att vi bott in oss och att vi var redo att sätta upp en fondvägg. Så detta är resultatet. Helt otroligt vad han kan vara envis när han har fått för sig något. Jag tyckte vi kunde väntat lite till, känns som att vi har en del andra saker som borde gå före en fondvägg. Men det var väl tur att Mattias fick sin vilja igenom för vi är båda väldigt nöjda med vår fondvägg. Rummet har fått en helt ny stil och karaktär. Vi valde en lite extrem tapet så det finns säkert de som inte kommer att tycka att det är så snyggt. Men vi är skitnöjda!! Tur att Mattias har en så händig bror som kom och slängde upp tapetern på några timmar förra helgen. Han har lite damp och har svårt att vara ledig som andra "normala" människor så särskilt svårmutad var han inte, lite mat och fika så var han glad!!

Till skillnad mot Carolina M som håller på att inreda hela sitt hus med vitt håller vi på att inreda vårat hus med svart. Vet inte hur det blev så men det känns som att det passar in ganska så bra i vårat hus och med både min och Mattias smak.

Inte blir jag mindre!!

Nu börjar jag bli stor som en ballong som ni kan se på bilden. Anledningen till att bilden ligger ner är för att jag inte vet hur man redigerar bilderna på denna sidan. Fattar nada...så efter lite svårdomar så lät jag bilden va som den är....ni får väl vända datorn eller ngt för att se den åt rätt håll :) !!

När jag skrev på facebook att jag börjar likna en ballong skrev Carolina T. tillbaka...-en väldigt söt sådan! och det tackar jag så väldigt mycket för. Kan behövas lite uppmuntrande ord ibland när man känner sig stor som ett hus. Mattias är väldigt söt och säger till mig flera gånger om dagen att jag är jätte fin och att magen är så söt!! Fast jag är ju ett hus nu så det är väl bara att acceptera att mindre kommer jag inte att bli i alla fall de närmsta månaderna. Kan ni tänka er att det är 3 månader kvar. Känns som en halv evighet och hur stor ska jag bli egentligen.....jag kommer nog att slå något rekord och ungen kommer att se ut som en 3 månaders bebis när den kommer ut!!

Den andra bilden är från vårat ultraljud som vi var på i januari så riktigt så liten är inte bebisen längre. Jag höll på att svimma på ultraljudet det var lite jobbigt. Kände att jag blev helt illamående och kallsvettig. Vet inte riktigt varför men jag var väl så spänd och nervös innan. Hade många tankar innan på allt som kunde gå fel och tänk om det inte skulle vara några hjärtljud.... Ja både jag och Mattias var jätte nervösa innan men gick därfifrån jätte glada och lättade över att allt såg bra ut än så länge. Nu har vi varit på en hel del undersökningar och fått lyssna på hjärtljudet två gånger och det är så häftigt att höra den sparka och slå kullerbyttor och det lilla hjärtat som slår så fort.

Mr & Mrs Holtmer

Den 14/2 2009 kl.14:00 gifte vi oss i Döderhults kyrka i Oskarshamn. Det var den bästa dagen i mitt liv!!

Efter kyrkan blev det middag och fest med trubadurer på Forum. Allt var jätte lyckat och precis som vi tänkt oss. Nä ännu bättre än vad vi hade kunnat föreställa oss!! Mycket tack vare våra underbara "toastmadamer" Carolina T. och Carolina M. Ni gjorde så att allt blev superbra och vi är er evigt tacksamma. Om ni skulle starta det där "bröllopsföretaget" så lovar jag att lägga ett gott ord från oss ;)

Det finns många fler som har hjälpt till bland annat min kära storasyster Pernilla som var min brudtärna och hjälpte mig med allt möjligt på själva bröllopsdagen och inte minst var med och ordnade med möhippan. Som var en stor överraskning, trode jag hade klarat mig undan den, men icke. Den var superbra arrangerad och jätte rolig. Marcus, Mattias bror, som såg till att Mattias kom påklädd och redo till fotograferingen och till kyrkan och som hjälpte till med ljud och ljus och var dj på festen. Marianne som ordnade de otorligt vackra bommorna. De var över vår förväntan och att hon släpade med dem ända från gotland för vår skull!! Sist men inte minst, Hanna, som tog alledels underbart fina bröllopsbilder åt oss. Nu ska vi bara framkalla dem också så att alla får se dem!!

Det är många som har frågat hur det känns nu när vi är gifta... först och främst känns det alldeles underbart och absolut något som vi kan rekomendera till andra att göra. Men det är svårt att sätta fingret på vad det är som gör att det känns så underbart...men jag tror för min del i alla fall handlar det nog om att det är defnitivt Mattias jag ska leva med nu och allt som vi gör i och för vårat förhållande är för framtiden. Man kan vara tillsammans innan och vara förlovade eller bara ha varit tillsammans en lång tid men nu är det verkligen på "riktigt". Visst nu för tiden kan man skilja sig men jag tror, eller vill tro i alla fall, att nu när vi är gifta kämpar man lite extra för att hålla ihop och få det att fungera.

Det skulle få vara roligt att gå på ett bröllop snart...vet några kandidater....men de måste nog ta sig i kragen först om det ska bli något bröllop!!