
Jag har drabbats av extrem uppgång i vikt över sommaren och nu på hösten. Jag kallar den för valpfetma. Nä det är inte som det låter att Cilla har drabbats av fetma utan det är snarare så att matte och husse har blivit lite runda, mest matte, husse rör sig så mycket på jobbet så på honom syns det inte. Förrutom när han desperat letar efter lite fett att ta i runt midjan fast knappt hittar något bara för att visa mig att jag inte är den enda som ökat i vikt. Anledningen till att jag kallar det för valpfetma är för att ända sedan Cilla klev in i mitt liv har fokus väldigt snabbt ändrat riktning till att inte alls ligga på mig längre. Ungefär, kan jag tänka mig att det är, som när man får barn. Helt plötsligt sätter man alltid det lilla knytet före ens egna behov. Precis så är det med Cilla. Jag sätter alltid henne i första rum och det gör att mina egna behov många gånger får stå åt sidan. Jag drabbas av extrem ångest så fort hon har fått vara ensam i endast några timmar fastän jag vet att hon klarar sig. När jag väl kommer hem kan jag absolut inte gå iväg igen utan känner att jag måste vara hemma och underhålla henne. Detta innebär att när jag kommer hem från skolan eller jobbet kan jag inte släpa iväg mig till gymet. Vilket har lett till att vikten ökat. Jag går en massa långa promenader med Cilla men det är inte samma sorts träning som det blir i gymet och förbränner inte lika mycket. Därtill att jag äter en massa onyttigt.
Men ha förtröstan gott folk.....idag har jag bestämt mig för att sluta gnälla. Så länge som jag inte gör något åt det mer aktivt till exempel slutar äta en massa skräp, så får det vara. Jag mår ändå bra och känner inte av det så mycket förrutom att mina favvis jeans inte sitter lika bra längre. Jag vet att jag kan gå ner i vikt om jag vill så det är bara att acceptera hur det är och sluta klaga...det värsta som finns är människor som går och gnäller men inte gör något åt det. Jag kommer nog inte göra så mycket åt det just nu men kommer också därför sluta gnälla om det. Det finns så mycket annat man kan bitcha om......
1 kommentar:
Du är ju kär och lycklig och dessutom ditt på det torra med hus så ta det lugnt. När du väger 300 kilo och inte kommer ut från huset skulle jag nog säga att du har ett problem. Men till dess, du vet vad jag brukar säga: Rund är också en form...
Ha en skön dag!! Kram
Skicka en kommentar