I väntan på att det ska komma...

Ibland vet jag bara inte var jag ska börja.....när högen av arbete är så hög att inspirationen att arbeta liksom lite försvinner....så tänker jag nä men skärp dig nu det är bara att ta tag i den...så börjar jag med att organisera den och lägga den i olika prioriteringshögar...och nu är det klart för att bara sätta igång...vad händer? INGENTING..... Nä men allvarligt ska ta tag i arbetet ska bara skriva av mig lite, ta en kopp kaffe och gå ut och ta en nypa luft!! Det hjälper inte direkt heller att Theo inte sovit inatt...vaken mellan klockan 24:00-03:00. Inte kul för fem öre. Mattias märkte inget som vanligt så jag fick ta nattpasset.

Theo har nu börjat på dagis. Jag är lite smått ledsen på pesonalen för den välplanerade inskolningen blev inte så bra i slutändan i alla fall. Till att börja med kom personalen i början av förra veckan helt plötsligt på att de skulle ha planeringsdag på fredagen så en inksolningsdag försvann. Sen denna veckan kom de på igår att de inplanerade heldagarna på dagis som Theo skulle ha denna veckan helt plötsligt bara skulle vara halvdagar..... går inte alls bra för vår del då vi planerat att Theo skulle vara på dagis heldagar i slutet av veckan. Här känner vi oss väldigt maktlösa som föräldrar, vi vill inte direkt bråka med personalen som ska ta hand om vår son och sen tror jag det inte var så mycket att disskutera de hade redan "bestämt" hur det skulle vara denna veckan utan att prata med oss föräldrar!! Suck....denna veckan blir inte alls bra speciellt med tanke på att jag håller på att avveckla mitt arbete och ska sluta på denna arbetsplats nästa vecka på tisdag. Annars går det bra för Theo på dagis han tycker det är jätteroligt med alla barnen och är helt slut när han kommer hem.

Kära Frida det är alltid lika intressant att läsa din blogg. Fast ibland är den lite kryptisk...men det är väl tanken att bara den/de som det handlar om ska förstå. Jag hoppas inte jag är en av dem du stör dig på för fy sjutton att vara ovän med dig då lär väl man väl få veta att man lever ;) En annan sak jag tänkte på är att visst är det störande med okunskap bland professionella men en annan sak som är minst lika irriterande (tycker jag) är när klienterna inte visar framfötterna, står lite på tårna, är nyfikna och hellre ställer en fråga för mycket. Nä istället ska de ha allt serverat på ett silverfat och helst ska jag veta vad de tänker när de står framför en. Helst vill de inte berätta något alls eller ge en den informationen man behöver för att ta ett beslut istället måste jag dra ur dem informationen och lite till.... Ja det är inte alltid så lätt i det sociala arbetet. Jag måste tillägga att det är bara ett fåtal som är som jag nyss beskrev de flesta klienter är framåt och tänker till!!